Sofia...Fia...
Jag ska stå där.
Det är min plats.
Det spelar ingen roll.
Vad som hänt, vad som händer, vad som kommer att hända.
Då, nu, i framtiden.
Det är min plats.
Där ska jag stå.
Och jag ska hålla din hand.
Och jag ska hjälpa dig när du behöver hjälp.
Och jag ska skydda dig när folk är elaka.
Och jag ska lyssna när du behöver tröst.
Och jag ska skratta med dig när du är glad.
Och jag ska dansa med dig ända in i gryningen.
Inte för att jag måste.
Inte för att det är min plikt.
För att jag vill det.
För att jag älskar dig.
För att det är tack vare dig som jag,
vet vad verklig vänskap är.
Att ha sin själ och sitt hjärta,
delat i två lika halvor,
och ge någon den andra delen.
När du inte hittar ljuset bakom mörkret.
När även den mörkaste natten äntligen blir dag.
Jag ska stå där.
För bredvid dig är min plats.
Jag ÄLSKAR dig!
