bästa vänner...
En tanke fylld med värme
Skall färdas genom natten
Till er mina underbara vänner
Ty ni fyller mitt liv med
Glädje solsken och värme
Bara genom att finnas
Och vara den ni är
Så fånga min tanke
I era drömmar
Genom natten den flyger
Tillsammans med
En miljon varma kramar
En liten natthälsning från mig
en bästa vän som du borde alla ha Skall färdas genom natten
Till er mina underbara vänner
Ty ni fyller mitt liv med
Glädje solsken och värme
Bara genom att finnas
Och vara den ni är
Så fånga min tanke
I era drömmar
Genom natten den flyger
Tillsammans med
En miljon varma kramar
En liten natthälsning från mig
en bästa vän som stöttar en,
står vid ens sida vad som än händer
du får mitt falska leende till ett riktigt leende,
ett leende som lyser från mina ögon
lyser som en sol,
ett leende som ingen kan få mig att le!
du, du är en riktig bästa vän,
du finns för mig,
när jag är glad och när jag är ledsen
ingen, verkligen ingen, är som du
du är som luft för mig,
för luft kan man inte klara sig utan!
du, du är den bästa vännen alla vill ha!
Kära vän, jag vill bara att du ska må bra
Jag vill hjälpa dig genom livets alla motgångar
Jag vill finnas till hands när du är ledsen
Jag vill trösta dig, jag vill krama dig
Jag vill göra allt för att du ska må bra
Mitt hjärta är inte helt utan din närhet
Jag älskar dig så oerhört mycket
Och jag skulle gråta floder om du lämnade mig
Kära vän, förlåt om jag inte alltid räcker till
Förlåt om jag inte alltid har kraft till att hjälpa dig
Den här världen som du och jag lever i,
Den är inte lätt
Ibland känner jag sorgen i min själ
Och paniken för att leva detta liv
Kära vän, du är en viktig person för mig
Du får min vardag att fungera
Du får mig att le ett värdefullt leende
Du är allt, den bästa som jag har
Jag älskar dig
Jag vill hjälpa dig genom livets alla motgångar
Jag vill finnas till hands när du är ledsen
Jag vill trösta dig, jag vill krama dig
Jag vill göra allt för att du ska må bra
Mitt hjärta är inte helt utan din närhet
Jag älskar dig så oerhört mycket
Och jag skulle gråta floder om du lämnade mig
Kära vän, förlåt om jag inte alltid räcker till
Förlåt om jag inte alltid har kraft till att hjälpa dig
Den här världen som du och jag lever i,
Den är inte lätt
Ibland känner jag sorgen i min själ
Och paniken för att leva detta liv
Kära vän, du är en viktig person för mig
Du får min vardag att fungera
Du får mig att le ett värdefullt leende
Du är allt, den bästa som jag har
Jag älskar dig
minnen... som inte vill släppa...
Att inte snabbt kunna skaka minnet ifrån sig,
är något som man behöver tolerera,
att inte kunna glömma är det man måste inse,
blunda och bita ihop fungerar inte.
Hur mycket man än försöker,
Att ständigt lämna det som varit bakom sig,
Så kommer det finnas kvar för att gnaga,
Och påminna om det som varit.
Hela tiden säga att man kommit vidare,
Att man hämtat sig,
Är tillbaka på den bana man vill,
Det är bara en form av inbillning.
Vissa händelser kommer man aldrig över,
De dröjer sig kvar och tränger sig på,
När man minst behöver det,
När man tror att man kommit undan.
Minnena väntar på en,
Där i sinnets djupaste skuggor,
Och dunklaste vrår,
Redo att göra sig påminda.
är något som man behöver tolerera,
att inte kunna glömma är det man måste inse,
blunda och bita ihop fungerar inte.
Hur mycket man än försöker,
Att ständigt lämna det som varit bakom sig,
Så kommer det finnas kvar för att gnaga,
Och påminna om det som varit.
Hela tiden säga att man kommit vidare,
Att man hämtat sig,
Är tillbaka på den bana man vill,
Det är bara en form av inbillning.
Vissa händelser kommer man aldrig över,
De dröjer sig kvar och tränger sig på,
När man minst behöver det,
När man tror att man kommit undan.
Minnena väntar på en,
Där i sinnets djupaste skuggor,
Och dunklaste vrår,
Redo att göra sig påminda.
när dag blir natt
när allt är tyst
tänder jag ett ljus
låter tankarna vandra
och tårarna falla
minns min barndom
som det var i går
med åren skulle jag glömma
men än i dag sitter jag
med mitt ljus
och minns tillbaks
med förtvivlan
aldrig kan jag glömma
aldrig förlåta
men livet går vidare
men minnrna kommer alltid
förfölja mig
ung som gammal
finns dom där
när allt är tyst
tänder jag ett ljus
låter tankarna vandra
och tårarna falla
minns min barndom
som det var i går
med åren skulle jag glömma
men än i dag sitter jag
med mitt ljus
och minns tillbaks
med förtvivlan
aldrig kan jag glömma
aldrig förlåta
men livet går vidare
men minnrna kommer alltid
förfölja mig
ung som gammal
finns dom där
nya tag..
hej..
ska inte skriva så mycket just nu.. tänkte bara säga... nu är det dags för nya tag..
jag mår fortfarande dåligt.. jag gråter fortfarande ganska mycket, fast inte inför andra längre...
Jag vill inte visa mig svag... jag gråter när jag är ensam..
Men har bestämt mig för att nu är det dags för förändringar...
Jag fick kläder jag beställt från halens idag... jag köpte lite grejer till skolan.. letade som fan efter en kalender som jag ville ha o tillslut hittade jag än...
Den största förändringen ja gjorde va att jag klippte mig kort igen... känns konstigt men jävligt skönt...
Jag va ganska trött på att alltid tappa hår... jag va trött att få håret i ansiktet... Alla har sagt till mig att jag passar bättre i kort hår så ja bestämde mig för att klippa av det...
E skönt.... Med förändringar....ibland...
Saknar dej min lilla skorpan... Mamma älskar dig.. en vacker dag ses vi igen
tror inte du förstår...
nu helt plötsligt kommer du krypande tillbaka... seriöst... tror du att det du sagt dom senaste dagarna inte finns kvar?!
tror du att sättet du betett dej på bara försvinner?!
DU SÅRADE MIG!!! du sårade mig verkligen när du inte respekterade det jag bad dig om.. och sen när jag försökte förklara för dej hur läget va så fick jag bara massa skit... jag är ledsen... jag orkar inte..
Och ska jag vara helt ärlig så är det inte den enda anledningen... Du och A började bete er konstigt efter att jag börjat umgås med T... när ni upptäckte att jag och T kommit varandra nära så blev ni kalla mot mig och helt plötsligt så var allt mitt fel.. jag försummade er, ni kände er inte välkommna här... osv... Och det här får jag höra från någon annan... det var inte ens NI som berättade det för mig.. det var K!! seriöst... om ni nu är så jävla bra vänner så skulle ni kommit till mig direkt... jag har redan skrivit ett inlägg om det här... men till anledningen att jag också är sur.. det är mer än bara missfallet...
Sen jag och T blivit bra vänner så försöker ni ta över alla mina vänner.. ni snackar skit och tror inte att jag får veta det... E ni dumma i huvudet eller... tex.. jag och C har känt varandra i över 20 år... och ni tror inte att han berättar för mig... Jag skiter i om ni umgås med honom... MEN att ni ENBART började med det i samma veva som jag och T började umgås och i samma veva som ni blev sura för det.. det är så genomskinligt...
Och A!!!!! dej är jag så otroligt besviken på... du och jag har känt varandra i några år... och du har inte ens hört av dej på något sätt sen jag fick missfall... när jag ringde till dej och berättade så sa du inte ens åh, va tråkigt eller jag beklagar... utan du sa okejj.. aa men jag förstår.. eller min favorit... "DET ÄR LUGNT" det var vad du sa när jag bad er om en tjänst och när jag med gråten i halsen berättade att jag förlorat mitt barn... du var min bästa vän... men det är du inte längre...
Sist vill jag bara tacka Johan och Kicki för ert stöd.... utan er vet jag inte vad jag gjort...
Älskar er och ni betyder allt...
Till Pierre, mitt livs kärlek... finner inga ord... du är mitt allt... älskar dej
you...
Varför kallar jag dej för vän?
Du uppträder inte som en vän, du är inte som en vän.
Jag vill bara att du ska försvinna!
Vi har haft våra dispyter, jag har sagt förlåt och jag har förlåtit dej.
Jag har delat med mig av mina innersta tankar till dej. Hur ska jag veta att dom stannar hos dej?
Efter allt som har hänt kan jag inte kalla dej för vän längre.
Jag har andra vänner som håller mej kär.
Kan du inte bara försvinna?
Hatar är ett stort ord, men jag kan säga med stoltheten kvar att jag hatar det du gör mot mig....
Du är så elak å falsk, varför öppnade jag inte ögonen tidigare?
Du är inte min vän längre, just nu har du visat att du inte är värd att få min vänskap.
Det har alltid funnits en plats i mitt hjärta för dej.
Nu är den platsen inte din längre, det är en annan person som fått lite större plats.
Varför kan du inte bara försvinna?
jag skulle kunna skriva det här då tydligt som helst,Du uppträder inte som en vän, du är inte som en vän.
Jag vill bara att du ska försvinna!
Vi har haft våra dispyter, jag har sagt förlåt och jag har förlåtit dej.
Jag har delat med mig av mina innersta tankar till dej. Hur ska jag veta att dom stannar hos dej?
Efter allt som har hänt kan jag inte kalla dej för vän längre.
Jag har andra vänner som håller mej kär.
Kan du inte bara försvinna?
Hatar är ett stort ord, men jag kan säga med stoltheten kvar att jag hatar det du gör mot mig....
Du är så elak å falsk, varför öppnade jag inte ögonen tidigare?
Du är inte min vän längre, just nu har du visat att du inte är värd att få min vänskap.
Det har alltid funnits en plats i mitt hjärta för dej.
Nu är den platsen inte din längre, det är en annan person som fått lite större plats.
Varför kan du inte bara försvinna?
men då skulle det fortfarande inte vara tydligt nog.
oavsett orden jag väljer, kommer du ändå ta åt dig.
men det handlar inte alltid om dig
jag skulle kunna göra orden stora och skrikiga, men
utan nytta.
och vad orden än säger, spelar det heller ingen roll
du har redan bestämt dig innan du läser denna rad.
och ändå så dansar det lyckliga sagor med sorgliga slut i dina tankar
liksom drömmar som aldrig tar slut.
river och sliter i bröstkorgen likt råttor som aldrig tappar aptit
det här handlar inte om dig
det finns så många som skulle kunna ta åt sig, men väljer att avstå
för bittra i eget tänkande om oss.
det som var, det som blev, det som är
jag kan tillåta skratt, att när du nåt hit,
fortfarande tror du att det är dig det handlar om
and one more...
Day by day
is it really so hard
day by day
maybe theyre right?
Day by day
can this be true?
Day by day
is time the best healer of all?
Day by day
who keeps a broken hearts score?
day by day
can I go on?
Day by day
Maybe I should at least try?
day by day
they alwast say theres nothing more to do
you have to take life and trouble
day by day
bara en kort dikt...
tårarna rinner ned för mina kinder..
sakta rullar de ner för att sedan sammansmältas med evigheten
Tårar för det som varit
Tårar för det som kommer mot mig..
de ger mig frid
kraft att orka med en ny dag...
skänker mig en bädd av lugn
En bädd som tillslut får mig att somna in..
För att åter vakna med ett hjärta fullt av tårar....
musik........
Här e lite låtar som jag typ lyssnat på konstant i en vecka...:S:S dom förklarar ganska bra hur jag mår om det nu är någon som inte förstått.... Idag har vart en riktigt dålig dag... orkar inte skriva mer om det nu utan jag får skriva om det imorgon....
drömmar...
&inatt hade jag en sån vacker dröm.. dom få timmarna jag väl sov... jag drömde om dej, lilla skorpan.. drömde om att du fanns här hos mig, äntligen fick jag hålla om dig...
äntligen fick jag ge dej en puss på pannan.... äntligen fick jag säga att jag älskar dig..
lt;div>när jag vaknade upp och insåg att det bara var en dröm så rann tårarna.. du finns inte här, du är borta och du kommer inte tillbaka... varför släppte min kropp dej.. jag ville ju ha dig... din pappa ville ha dig..
önskar så att du var här... att du var min...
det gör så ont att veta att jag inte kan få dig tillbaka.. var det något jag gjorde... alla säger nej.. men det känns inte så..
saknaden av dig tar död på mig..
saknaden av dig kommer alltid att finnas hos mig...
att du så hastigt skulle lämna mitt liv, det hade jag aldrig trott..
jag var så glad.. din pappa var så glad..
Varför var detta tvunget att ske?
finns det någon ovanför som försöker jävlas med mig...
eller är det bara ödet som sagt att jag aldrig ska kunna bli helt lycklig?
Saknaden av dig... tar kål på mig..
jag kan inte sluta tänka på dig..
när jag ser ett barn så tänker jag att det kunde varit du...
när jag ser en mamma gunga sitt barn tänker jag på att det kunde vara jag som gungade dig... och jag som får dej att skratta.. att känna dig älskad och trygg..
det kunde ha vart vi..
du tog en del av mitt hjärta när du försvann..
tyst i min mage låg du.. trygg och varm och du sov.. i väntan på att bli någonting..
någonting som du aldrig blev... är det mitt fel..
Mitt älskade barn.. min vackra lilla skorpan...
du sov sött i en dröm..
vilandes i min mage..
försvunnen nu... borta för alltid...
saknaden bultar i mitt huvud
vad gjorde jag?
det känns som om jag övergav dej mitt barn.. fast jag vet inte hur..
min älskade lilla skorpan...
du skulle bli så vacker...så underbar mjuk
du finns i mina tankar... du lever ännu kvar.
jag kramar om din mjuka kropp.. sovande sött i en dröm..
Let me sleep...for when I sleep i dream that you are here, youre mine and all my fears are left behind...
I float on air.. the nightingale sings gentle lullubys.. so let me close my eyes and sleep, a chance to dream.. so I can see the face I long to touch, to kiss.. but only dreams can give me tjis.. so let the moon, shine softly on my baby I long to see..
till er som inte förstår... tydligare än så här kan det inte bli...
ni vet att det finns stunder i livet då nästan allt bara känns fel...
allt är bara en enda stor röra av skit..
då man gråter varje dag och bara vill försvinna...
då dagar känns för långa för att orka andas alla de där 50 miljoner andetag eller vad det nu kan vara man andas på ett dygn..
då luften jämt tar slut när någon ber en att le..
och man tillslut sitter där i sina egna tankar med tårar i ögonen... då röster börjar höras i huvudet som säger att det var ens fel att man förlorade det man förlorat... och när demonerna aldrig vill försvinna...
och man sover inte.. utan ligger med ångest hela nätterna, och panik på dagarna..
när hjärtat klappar för fort...
det är då på nåt sätt som man inte riktigt orkar...
(det är en sån stund jag lever i just nu)
orättvist
har precis vart i haninge för att hämta mitt legitimation... och jag såg gravida,småbarn och lyckliga mammor överallt...
det gör så sjukt ont...
det kändes som om alla stirrade på mig och tänkte typ "hon har förlorat sitt barn, hon måste ha gjort nå dumt så att hon fick missfall, allt e hennes fel"
är så jag känner också.. jag vet att det inte va så.. eller alltså jag vet att alla som jag mötte inte tänkte så, men det va det ja kände... att det syndes på mig på något sätt...
jag beskyller mig själv.. det känns som om jag gjort något annorlunda så hade jag fått behålla mitt barn...
det gör bara så ont.....
försök förstå...
jag förstår verkligen inte....
Jag orkar inte.... jag mår så otroligt dåligt... jag försöker förklara... men får fan bara skit tillbaka från dej... hur känns det att du trampar på någon som redan ligger ner... ?!
Du får det att framstå som om det är jag som är den onda... jag har från början förklarat för dej att jag just då inte kunde glädjas åt er... o hur kan du ens tro att jag kan göra det nu?! jag har förlorat mitt barn... jag har förlorat det du har kvar.... hur kan du då begära att jag ska kunna glädjas för eran skull nu?!
Jag försöker förklara hur jag känner.. men får ingenting tillbaka.. när jag igår skrev att vi inte kommer kunna umgås just nu s skrev du "whatever".... du säger att du försöker förstå... men det känns inte så..
du kan omöjligt förstå hur jag mår, vad jag/vi går igenom... inte ens jag förstår vad det är jag går igenom.. för jag har aldrig känt dom här smärtorna/sorgen förut... aldrig...
När jag försöker förklara så går det in genom ena örat o ut genom andra... varför kan du inte bara respektera det jag bad dej om... eller iallafall nu respektera att jag inte klarar av att umgås med er... om du inte kan förstå det så finns det inget jag kan göra... jag försöker förklara, det gör jag verkligen.. och jag önskar att ja kunde vara glad för eran skull... men jag kan inte... och det har jag sagt till dej från första början...
Jag blir så arg,ledsen,besviken, sårad av dej/er... jag förstår inte hur du kan slänga skit rakt i ansiktet på mig efter det som jag gått/går igenom... hur är du funtad som människa egentligen.. snälla förklara för mig.. för jag vill förstå..
Men .. om det är så här du vill ha det, så kan jag inte göra något...o så har du mage att skriva att jag inte hört av mig alls till dej sen du blev gravid... jag förklarade för dej varför... men det kan du inte ta... du vet om hur mycket jag och pierre vill ha barn.. och det är inte alls längesen jag pratade med A och han sa att han ville ha barn, men inte nu... det är fullt naturligt för någon som är ofrivilligt barnlös att må dåligt om en "vän" blir gravid...
och sen så visade det sig att jag var gravid... men jag förlorade det.. jag förlorade mitt och pierres barn, M!
Att du som tjej/kvinna(???) inte ens kan försöka sätta dig in i den sitsen.. det finns inte på världskartan.. men jag orkar inte... jag vet att du gör saker bakom min rygg och du tror inte att jag ska få veta det.. HA! du ska bara veta vad som försigår bakom DIN rygg...
Jag vet att du frågar folk hur jag egentligen mår.. varför frågar du inte mig?! eller varför duger inte svaren jag gav dej i förrgår?! vet du att du var nära att få mig att få ett nervöstsammanbrott så som du höll på.. jag berättade för dej att jag inte äter,jag kan inte sova, jag gråter 20/24 timmar på dygnet... det jag går igenom kan du omöjligt förstå... och det förstår inte jag att du inte kan respektera det jag bad dej om, du.. du som bryr dej så otroligt mycket om mig.. nej vet du va..
O en sak till... GE fan i att snacka så mycket skit till mina vänner... tror du inte jag får höra det eller?!
vet inte..
kan inte sova... kan inte äta... kan inte sluta gråta... jag vet inte hur jag ska hantera den här smärtan..
Jag har vart med om mycket i mitt liv.. många har jag förlorat, mycket ont har hänt mig.. jag har gått igenom många olika sorters smärtor.. men det jag känner nu, det går inte att jämföra med det jag kände tex när mark dog.
Smärtan nu äter sakta men säkert upp mig innefrån... jag vill bara skrika... jag hade ett liv i mig.. ett kärleksbarn... vi var så glada... och så händer det här... varför.. vad har jag gjoprt för att förtjäna detta...
Jag har folk i min närhet.. jag är inte ensam.. men vissa... jag har fått känslan av att dom inte bryr sig... och jag orkar inte... jag orkar inte med något...
o stackars pierre.. det här är inte lätt för honom heller.. men jag kan inte vara ett stöd för honom.. jag orkar inte.. Jag älskade barnet.. vi såg så fram emot det..
smärtan är obeskrivlig...
va gjorde jag för fel.....
det gör så ont......
|
||
 |
...
Ett litet barn ja ett litet knyte nu vandrat
Från livet ut i universums oändlighet
Vem var du min lilla vän som gick bort
Var du flicka eller pojke så säg
Jag fick aldrig se eller lära känna dig
Du fyllde mitt hjärta och mitt liv med drömmar
Men jag fick aldrig drömma dem till slutet
Ty som ett åskväder där åskan slår ner
I samma sekund som blixten blev synlig
Slets du från mig alldeles för tidigt
Så det enda jag nu har kvar till tröst
När saknaden blir allt för tung att bära
Är tanken på att du är en ängel där uppe
Som alltid vakar över mig och mitt liv
Så med en tår i mitt öga jag nu sänder en tanke
Till dig min lilla ofödda underbara saknade ängel.................................
Från livet ut i universums oändlighet
Vem var du min lilla vän som gick bort
Var du flicka eller pojke så säg
Jag fick aldrig se eller lära känna dig
Du fyllde mitt hjärta och mitt liv med drömmar
Men jag fick aldrig drömma dem till slutet
Ty som ett åskväder där åskan slår ner
I samma sekund som blixten blev synlig
Slets du från mig alldeles för tidigt
Så det enda jag nu har kvar till tröst
När saknaden blir allt för tung att bära
Är tanken på att du är en ängel där uppe
Som alltid vakar över mig och mitt liv
Så med en tår i mitt öga jag nu sänder en tanke
Till dig min lilla ofödda underbara saknade ängel.................................
känslomässigt död....
Jag vill skrika ut min sorg, det gör så ont att bära på den.
Jag vill ha den kraft och den ork som behövs för att gå vidare.
Jag vill ha mitt barn tillbaka.
En del av mig dogJag vill ha den kraft och den ork som behövs för att gå vidare.
Jag vill ha mitt barn tillbaka.
i samma ögonblick jag fick veta
att du aldrig någonsin
skulle få dra ditt första andetag
En del av mig dog
i samma ögonblick
som jag fick veta att du aldrig skulle få se solen
En del av mig dog
i samma ögonblick
jag fick veta
att du aldrig skulle få känna vinden i ditt hår
En del av mig dog
när jag fick veta
att jag aldrig skulle få hålla dig i min famn
En del av mig dog
när jag fick veta
att du aldrig skulle få veta
hur mycket jag älskade dig
Jag dog inte
men en del av mig
En viktig del
Du.........
behöver hjälp
japp... nu behöver vi hjälp.. vi måste ha en lägenhet innan den sista augusti... helst i mitten av augusti. annars måste vi flytta till dalarö och tillbaka till mamma... jag börjar skolan den 23 augusti o innan dess måste vi ha någonstans att bo...
