försök förstå...
jag förstår verkligen inte....
Jag orkar inte.... jag mår så otroligt dåligt... jag försöker förklara... men får fan bara skit tillbaka från dej... hur känns det att du trampar på någon som redan ligger ner... ?!
Du får det att framstå som om det är jag som är den onda... jag har från början förklarat för dej att jag just då inte kunde glädjas åt er... o hur kan du ens tro att jag kan göra det nu?! jag har förlorat mitt barn... jag har förlorat det du har kvar.... hur kan du då begära att jag ska kunna glädjas för eran skull nu?!
Jag försöker förklara hur jag känner.. men får ingenting tillbaka.. när jag igår skrev att vi inte kommer kunna umgås just nu s skrev du "whatever".... du säger att du försöker förstå... men det känns inte så..
du kan omöjligt förstå hur jag mår, vad jag/vi går igenom... inte ens jag förstår vad det är jag går igenom.. för jag har aldrig känt dom här smärtorna/sorgen förut... aldrig...
När jag försöker förklara så går det in genom ena örat o ut genom andra... varför kan du inte bara respektera det jag bad dej om... eller iallafall nu respektera att jag inte klarar av att umgås med er... om du inte kan förstå det så finns det inget jag kan göra... jag försöker förklara, det gör jag verkligen.. och jag önskar att ja kunde vara glad för eran skull... men jag kan inte... och det har jag sagt till dej från första början...
Jag blir så arg,ledsen,besviken, sårad av dej/er... jag förstår inte hur du kan slänga skit rakt i ansiktet på mig efter det som jag gått/går igenom... hur är du funtad som människa egentligen.. snälla förklara för mig.. för jag vill förstå..
Men .. om det är så här du vill ha det, så kan jag inte göra något...o så har du mage att skriva att jag inte hört av mig alls till dej sen du blev gravid... jag förklarade för dej varför... men det kan du inte ta... du vet om hur mycket jag och pierre vill ha barn.. och det är inte alls längesen jag pratade med A och han sa att han ville ha barn, men inte nu... det är fullt naturligt för någon som är ofrivilligt barnlös att må dåligt om en "vän" blir gravid...
och sen så visade det sig att jag var gravid... men jag förlorade det.. jag förlorade mitt och pierres barn, M!
Att du som tjej/kvinna(???) inte ens kan försöka sätta dig in i den sitsen.. det finns inte på världskartan.. men jag orkar inte... jag vet att du gör saker bakom min rygg och du tror inte att jag ska få veta det.. HA! du ska bara veta vad som försigår bakom DIN rygg...
Jag vet att du frågar folk hur jag egentligen mår.. varför frågar du inte mig?! eller varför duger inte svaren jag gav dej i förrgår?! vet du att du var nära att få mig att få ett nervöstsammanbrott så som du höll på.. jag berättade för dej att jag inte äter,jag kan inte sova, jag gråter 20/24 timmar på dygnet... det jag går igenom kan du omöjligt förstå... och det förstår inte jag att du inte kan respektera det jag bad dej om, du.. du som bryr dej så otroligt mycket om mig.. nej vet du va..
O en sak till... GE fan i att snacka så mycket skit till mina vänner... tror du inte jag får höra det eller?!
Kommentarer
