....vet inte......

Hur fan ska jag kunna berätta för dej att du inte får göra det här.. För att få göra det här för mej tycker jag att man måste förtjäna det, visa intresse för det..

Tårarna bara rinner just nu.. jag saknar dig... men jag kämpar och känpar och får inget tillbaka...Jag orkar inte det..
för mej känns det som om du inte tror på mej och det som hände..  Hade du trott på mig så hade du inte fortsatt umgås med dom, och du hade inte fortsatt gå dit.. du hade inte fortsatt ge dom pengar...

dom gjorde mig illa.. flera gånger.. och den jag ringde då var dig.. efter varje gång dom gjort något, då ringde jag dig.. Du fanns där för mig... men var allt bara ett spel.. varför?!
Polisen trodde inte på mej, men jag hoppades fan att du gjorde det.. jag trodde att du gjorde det, men tydligen inte..

Det sårar mig något fruktansvärt att känna så här.. vi glider isär mer och mer och du har andra vänner du umgås med.. jag är inte svartsjuk, men jag önskar att vi hade det vi hade förut...
vi var med varadnra hela tiden, vi pratade flera gånger per dag.. .du fanns här för mej, och jag försökte finnas här för dej..

Jag har försökt att prata med dig.. jag har försökt.. men får ingeting tillbaka... jag saknar dej,gumman...

Jag trodde aldrig att något skulle komma emellan oss... men nu har något gjort det..jag vet inte vad, men något är det som kommit emellan oss.. kanske är det livet.. kanske har vi vuxit isär... jag vet inte..

Det enda jag vet är att jag är ledsen för det här.. du kommer bli arg, lessen och besviken när du inte längre får göra den här grejen för mej.. du kanske inte ens kommer komma til mitt bröllop.. men det finns dom som faktiskt visar intresse för mig och det här..
Det gör inte du...

Jag har överlåtit denna uppgift till någon som finns här.. som ringer och frågar hur jag mår.. som visar att hon bryr sig...

Jag saknar dig, gumman.. så fruktansvärt mycket.. så sjukt mycket.. du betydde så otroligt mycket för mig..
Jag hoppas att vi kommer hitta tillbaka till varandra.

Men sålänge du fortsätter gå dit, umgås med dom där.. så lär vi inte göra det.. för dom gångerna duu sagt att du vart där, eller ännu värre när du ringer medans du ÄR där.. så känns det som om du sticker in en kniv i hjärtat på mig och vrider...

Jag Älskar dej,K! Men orkar inte.. det gör ont.. så sjukt ont..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

När det står en liten röd stjärna (*) vid ett fält betyder det att det fältet måste fyllas i för att kommentaren ska kunna visas :)<3

* Ditt namn:
Kom ihåg uppgifterna?

Din E-mail: (Visas bara för mig)

Länk till din hemsida/blogg (valfritt):

* Här kan du kommentera tills du sprängs:

  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0
    BLOGGDESIGNEN GJORD AV: Angiie Dahlö