när nattens mörker sakta flyr
morgondimman lättar och dagen åter gryr
fortsätter vi vår varndring på vägen vi gick
och vårdar ömt de minnen vi tillsammans fick
vi ska aldrig glömma de stunder av tårar och skratt
när natten sedan åter smyger sig på ska vi viska ett sista "God Natt"
och låta dig vila i frid medan vi kämpar för tiden som ges
till den dagen då vi i Nangijalas dalar återigen får ses

det fanns en tid
då du betydde allt
när jag inte kunde se mitt liv utan dig
du är bort nu, du är död och jag fortsätter andas

vart får jag luften ifrån när lungorna är trasiga?

vem hjälper mig att orka med morgondagen
då livet inte längre har någon mening?

vad spelar det för roll om solen går upp
när tårarna fyller ögonen med regn?
Du - du skulle ju finnas här
stå brevid mig
finnas för alltid

jag förstår inte

I drömmen där ser jag
Jag ser ditt ansikte igen
Kan höra din röst, ditt skratt
Ibland händer det... men inte ofta
att jag känner doften av mat
precis som jag kunde göra
när det var du som lagade den
en sån där doft du vet
som får smaklökarna att dansa
Jag kan även känna
värmen som fyllde mig
när du log, skrattade eller bara var
lugnet som spreds i mig
när du låg och vilade på din säng

I drömmen där lever du fortfarande kvar
Vänta på mig, för vi kommer ses igen
Nangijalas gröna dalar väntar
Och du med dem...

ag vill kunna se dig igen
jag vill kunna höra dig igen

jag vet att du finns där ute
jag vet att vi kommer träffas igen

jag ser dig i mina drömmar
jag hör ditt skratt eka mellan väggarna

jag vet att du finns där ute
jag vet att vi kommer träffas igen

jag ber till en gud jag inte vet finns
jag önskar du kunde komma tillbaka

jag vet att du finns där ute
jag vet att vi kommer träffas igen

jag vet men jag förstår inte hur
jag vet men jag förstår inte när
jag vet men jag förstår inte varför det blev så här

daddy, jag har slutat fråga varför
jag vill fortfarande veta svaret
men jag har insett att det inte spelar någon roll
det enda som spelar roll är att framtiden aldrig mer blir som den skulle
det var meningen att du skulle finnas i den
nu finns du inte ens kvar i nutid

daddy, när du tog ditt sista andetag
då hade jag redan slutat andas
för hur ska man kunna bry sig om luft i lungorna
när alla försvinner som betyder någonting för en och som gör det värt att leva
du finns inte ens kvar vid min sida

daddy, mina tankar kretsar inte längre kring livet
det var länge sen jag slutade bry mig
vad finns det för mening med att hoppas
om hoppet redan lämnat mig för länge sen för att aldrig mer visa sig igen
jag klarar mig inte utan dig

daddy
jag älskade dig så högt att jag inte visste hur jag skulle visa det
och nu får jag aldrig någon ny chans


din tid är nu dåtid och framtid är tid utan dig

daddy, får jag hälsa på dig i himlen någon dag?