DAG 9: min tro

Jag tror inte på Gud, men jag tror på något. Jag tror på det övernaturliga. Jag tror inte att vi försvinner direkt när vi dör. Jag är helt säker på att spöken existerar. Jag är helt säker på att det finns goda väsen och elaka väsen. Jag har med egna ögon sett vad elaka väsen eller demoner kan göra med folk. Jag har sett spöken. Jag tänkte berätta två historier som jag själv har upplevt.

Den första. Mitt ex, tänker inte säga vilket av dom. Men han iallafall var väldigt speciell. en natt vaknade jag av att han försökte hugga (bita) mig i halsen. Han kunde inte sova om han inte låg på rygg med händerna i kors på bröstet. han ville alltid ha mörkt runt sig och han kunde helt plötsligt börja morra åt folk. Han sa att han kände en elak närvaro och det gjorde jag också.

En natt när han låg och sov hemma hos sig så helt plötsligt var det något som tog tag i båda hans armar och drog. Han skrek och visste inte vad han skulle göra. Han lyckades få tag på son mobil och ringde tills hans bästa vän och bara skrek i telefon. Sen bara slutade det.  Det var efter det som han började sova på rygg och morra åt folk. Det var väldigt läskigt faktikst. För den natten när jag vaknade av att han försökte bita mig i halsen var det som att han inte var där, utan det var något annat. Hans ögon var svarta.

 

Den andra berättalsen jag tänkte berätta är flera små berättelser i en. Jag har alltid trott på spöken och sett spöken flera gånger, men när det nästan hände dagligen var efter att Mark dog. Det började med att dagen efter han dött eller om det var 2 dagar efter så hade jag och mamma varit på systemet och handlat öl, eftersom Marks föräldrar skulle komma dagen efter. Jag skulle ta fram osten som låg längst ner i kylskåpet, ölen låg högst upp. När jag skulle ta ut osten så FLÖG två ölburkar ut på mig. Det var inte så att dom ramlade ut, utan dom flög ut på mig. Jag blev livrädd. Mamma skrattade, frö det var något som var typiskt Mark att skrämmas på det sättet. Jag skrev på honom då. Sen morgonen efter det här flyger mamma in i mitt rum vid halv 6 på morgonen och skriker på mig. Det var tydligen vatten under matbordet och hon trodde jag hade hält ut det. Jag kollade på henne nyvaken och sa att jag inte alls hällt ut något vatten. Så gick vi båda ut i köket. Vi har ett runt köksbord. Det var vatten precis under bordet i samma form och storlek som bordet var i. Det kunde omöjligt ha läckt från kranen då det skulle ha vart vatten spår från kranen och ner på golvet osv.

Vi båda skrattade och kände att Mark var i rummet och han gjorde det för att jävlas lite med oss. Sen har det hänt mycket mer. När jag fortfarande bodde hemma så vaknade jag och hörde något i köket, jag trodde det var mamma. Jag gick upp och kollade och det var garanterat inte mamma. Jag såg Mark, jag såg honom gå igenom köket. Mamma har upplevt exakt samma sak fast hon trodde det var jag. Lamporna har blinkat, sterion slagit igång mitt i natten, min laddare som satt i telefonen flög öger hela rummet. Jag har vaknat flera gånger av att det har stått en gestalt vid sängkanten. Jag har flera gånger känt att Mark har varit där. Det är en slags trygghet för mig. Klart som fan man blir rädd när vissa grejer händer, men jag är så säker på att det är Mark så jag behöver inte vara rädd. Pierre var väldigt skeptisk i början, men efter ett tag och flera upplevelser så blev han ganska snabbt troende.

Nu kanske många av er tror att jag är galen, men jag tror på det jag upplevt. Finns ingen annan förklaring till vissa saker. En sak till jag tror på är aliens. Eller inte gröna små gubbar på mars, men jag är nästan helt säker på att vi INTE är ensamma i hela universum. Liv någon annanstans måste det finnas.

Japp hoppas det var en trevlig läsning. Har ni frågor så kommentera så svarar jag gärna.

Och tack så mycket Angiie för designen. Helt underbar och det speglar mig så bra.

 

Nu ska jag lägga mig och kurera mig lite. Har feber och mår skit. HAr ett prov imorrn, men det ska nog gå bra.