DAG 7: (hoppar över dag 6): min bästa vän.

Jag har haft många vänner i mitt liv. Men bara ett fåtal som jag kan kalla för mina bästa vänner.

Den som betyder allra mest och som har betytt allra mest är Fia. Min underbara Fia. Hon och jag träffades en dag hon min dagmamma Anki. Jag kommer än idag ihåg när jag såg henne första gången. Så såg jag att hon viftade med händerna till Anki, och jag undrade vad hon höll på med. Anki förklarade att Fia (sofia) är döv och pratar med händerna. Jag kommer ihåg hur jag tänkte att det va ritkgit intressant och jag ville lära mig. Jag frågade Anki hur man sa katt på teckenspråk och hon visade mig. Sen gick jag till fia och på något sätt fick jag fram frågan ”ska vi gå och titta på katterna”. Dock tecknade jag katt åt helt fel håll. Haha men  från dom orden, från den dagen så är hon mitt allra största stöd och min allra bästa vän.

Jag och fia har gjort så otroligt mycket tillsammans. Mycket dumma och farliga saker. Hon har skrivit ett inlägg i sin blogg om några minnen så jag ska skriva om andra minnen. Jag kommer ihåg när hon åkte med oss till fjällen. Hon och hennes mamma bodde i lillstugan, jag och min familj bodde i stora huset. Vi satte upp snören mellan fönstrena på husen och band fast en korg. Sen skrev vi lappar och skickade till varandra. Varje morgon när man vaknade så visste man om den andra var vaken för då hade man fått ”post”.  Under samma resa gjorde vi något dumt. Haha men det tyckte inte vi då. Fias mamma Barbro, hade köpt cider. Vi var kanske 13-14 och vi tog cidern och under vårat hus fanns ett typ källarföråd. Dit grävde vi oss fram och hoppade ner och satte oss där och drack upp cidern. Vi blev lagom fulla. Haha. När vi väl kom upp därifrån så fnittrade vi hela tiden och sen undrade Barbro vart hennes cider va och vi spelade dumma och visste ingenting. Men det vi gjorde var väldigt farligt. För det var mycket snö och vi hade kunnat bli instängda.

Fia skrev något vi inte berättat för någon, haha då ska jag göra samma sak. Jag kommer ihåg när vi kollade på porrfilm för första gången. Vi var kanske 12-13 och det var hemma hos min mormor. Vart vi fått filmen ifrån vet jag inte, men jag kommer ihåg att vi sa till mormor att vi skulle kolla på film från Fias klassresa och att i ville vara själva. Så vi slog igång porrfilmen och satt klistrade framför tvn. Haha. Jag kommer också ihåg att vi ”tränade” på att suga av saker. Hahahha. Vi prövade hur långt vi kunde få in glasflaskor i munnen. Hahaha.

Fia är min allra bästa vän. Jag älskar henne mer än vad jag kan beskriva här. Hon gav mig äran att bli gudmor till hennes första son Devin. Jag är så stolt och tacksam. Det är dock väldigt jobbigt att hon bor i Skåne. När vi var små bodde vi grannar. Vi sprang till och från varandra varje dag och så fort det hänt något så var det henne jag gick till. Jag saknar henne så mycket. Men förhoppningsvis ses vi snart. Tack och lov för msn och webcam.  Hon betyder allt. Hon har alltid stöttat mig genom livets svårigheter. Och nu utbildar jag mig till tolk och det är tack vare henne. Jag är den jag är idag tack vare Fia!

Men jag får inte glömma Calle, min bästa killkompis. Honom har jag också känt i 20 år. Han betyder också mycket.

Sen har vi självklart Kicki. Min lilla koko kicki. Finns inga ord för vad du betyder.