jag önskar att jag var en av dom
som inte behövde tänka

jag önksar av hela mitt hjärta
att jag varje dag 
i resten av mitt liv
åt det jag ville 
när jag ville
utan att behöva bry mig

att jag var en sån som aldrig haft matproblem
att jag inte förstår en ätstörd
önskar jag skulle kunna leva lyckligt
omedveten om hur vissa har det

jag sörjer att jag har en så onatuurlig relation till 
något så naturligt som mat

och jag sörjer
för jag börjar inse
att jag aldrig någonsin kommer släppa det
att det alltid kommer vara en liten del av mej