Jag sa saker i stundens hetta och det gjorde du också. Nu efter vi pratat känns det mycket bättre. Känns som att nu kan jag prata öppet med dig om det här.

Jag vet inte hur jag ska kunna berätta för dom andra om det här. Hur ska jag kunna berätta för min mamma?!

"hej mamma, vill bara berätta att jag har bulimi". Det är inget som är lätt att säga, det är inget som bara kommer ut. Hur kommer hon att reagera. Vad kommer hon att säga. Kommer hon att säga att jag behöver hjälp. Det vet jag redan att jag behöver.

Jag försöker få hjälp nu, men det är inte lätt. Jag ska till en läkare imorgon för att ta reda på om det är pga min sjukdom som mensen inte kommit på tre månader eller om det beror på något annat. Jag hoppas nästan att det är på grund av Bulimin. För då får jag ytterliggare en anledning att kämpa för att bli frisk.

Jag vill ju ha barn, och utan mensen går det inte att få barn.

Ikväll ska jag ta ångestdämpande. Imorgon i skolan lär jag också behöva ta en. Orsaken, jag tror att alla kommer titta på mig och se att jag är en sådan där person som stoppar fingrarna i halsen för att kräkas. Eller att jag är en sådan som tar laxeringstabletter för att få ur mig all skit jag ätit.

K frågade mig när vi pratade, om jag gör det här varje dag eller hur ofta. Det var svårt att svara, men jag försökte svara så gott jag kunde. Jag var ärlig. Det kändes bra när hon frågade om min sjukdom. Det kändes bra att få vara ärlig för en gång skull.

Jag har alltid haft en ansträngd relation till mat och det blev värst när min styvbror dog. Efter det gick det bara utför.

Imorgon har jag mycket att göra i skolan. Jga har riktig ångest över vissa av sakerna, men det ska nog gå bra, förhoppningsvis.

Bara inte alla ser hur tjock och äcklig ja e. Eller det är jag väl inte. Jag är "normalviktig", men jag känner mig inte normal. Jag kände mig normal när jag vägde 15 kg mindre än va ja gör nu. Jag vet att då var jag sjukligt smal, men då mådde jag bra. Jag hade inte en normal relation med mat då heller, men den kanske var bättre. eller nåt, jag vet inte.

Nu ska jag iallafall skriva klart lite grejer inför imorgon och sen ska jag hoppa in iduschen och försöka få mitt hår att bli lite mer blont än vad det är nu med hjälp av silverschampo.

PÅ tisdag ska ja ringa frisören igen och beställa en tid för att fixa håret en gång till så det blir den färgen jag vill att det ska bli.

Nattinatti..